Dagens Tanke...
I en omgivning där vi skall vara högpresterande, varje minut av vår vakna tid. Så blir det svårare och svårare att hitta en inre frid. En liten oas i tillvaron där man kan ladda batterierna så att säga.
Det skall gå snabbt, för vem har tid att sitta i lotusställning hela dagen?
Och man vill ju inte verka lat!
En kropp i balans handlar inte bara om vad man äter, hur mycket man motionerar etc etc
Det handlar också om konsten att hitta tid för återhämtning. Där man laddar sina batterier både fysiskt och mentalt.
Hur man gör det är ju individuellt. Alla kan inte sitta rätt upp och ner, och andas djupt och hitta lugnet och någon form av ro.
För vissa är det än mer stressande att sitta där och tvinga kroppen och sinnet att varva ner. Hur mycket man än tränar på det.
Ett tips är att pröva när du är trött i kroppen..... efter ett gympass, ett yoga pass, eller varför inte i själva rörelsen... en promenad kan få kroppen och sinnet att dra ner på takten. Att vara ute i naturen och bara vara.
Det finns en anledning till att man förlägger meditationen, avslappningen, just i slutet av en yogaklass. När kroppen fått sitt, så är det Mycket lättare att slappna av.
Utan att det kliar i hela kroppen, och man har svårt att slappna av.
Det är en stund då till och med sinnet går ner i varv, så att det är möjligt att få till någon form av avslappning. Det är klokt att använda sig av de stunderna.
Men som sagt inte ens det hjälper om man är riktigt uppe i varv, i sina tankar. hjärnan går på high speed.
Då kan man pröva att promenera. Ju mer stressad kroppen och sinnet är... ju längre behöver du gå, innan du finner ro i sinnet också.
De som vurmar för att vi även behöver rensa ut och stilla vårt sinne också. Brukar säga att man behöver 20 min om dagen av mediterande. Och om man har svårt att få till det, så behöver man En timme.
För ju svårare det är att stilla sitt sinne och sin kropp.... ju mer är man i verkligt Behov av det.
Det är vetenskapligt belagt att stress, gör oss skörare både fysiskt och psykiskt.
Inte minst drar det ner immunförsvaret, påverkar kroppen i negativ riktning osv.
Så att hitta ett sätt att dra ner på takten, hitta stillheten. Är livsnödvändigt om vi inte skall bränna vårt ljus i båda ändarna.
Det är ju inte en slump att med större krav på att prestera så ökar antalet av människor som "Bränner ut sig".
Man talar mycket om kraven på arbetsplatser, men även kraven privat ökar. Man skall hinna precis Allt.
Jobba 100% och visa framfötterna på sin arbetsplats, och dessutom vara 100% närvarande och igång, även privat!
Det säger sig själv att man inte orkar 200%, någon längre tid.
En kortare tid går det, i akuta lägen. Men 365 dagar om året, år in och år ut. Det är inte sunt. Vi Behöver tanka också!
Tanka livskvalité, lagom med motion och rörelse. Att sätta igång med en tuff träning, för att orka mer. Kan vara det sista vi behöver ibland. Motion är förvisso bra det ökar orken, men det skall vara i lagom portioner.
Man kan inte gå från noll till hundra. Att ta det lugnt och sakta öka kroppens styrka och uthållighet, och flexibilitet. Inse att detta kommer att ta tid. Och samtidigt öva sig på att slappna av totalt i små stunder. Ger mer än att börja träna för att springa maraton... om två veckor.
Träning är inte bara nyttigt, det försätter även kroppen i en ännu större stress. Om man går för hårt fram, och inte lyssnar på kroppen. Det kan t.o.m. Bryta ner kroppen och öka antalet infektioner etc.
Små steg åt rätt håll, och en god framförhållning är av största vikt. En stressad tillvaro, blir inte bättre av att lägga till ännu mer stress.
Återhämtningen är Minst lika viktig som själva utförandet.
Så när jag säger att en promenad kan vara minst lika avslappnande som att sitta i lotusställning och försöka meditera. Så menar jag inte att man skall göra en tävling av det. Gå X antal steg, en viss sträcka på en viss tid...osv
Utan mer att man ger sig ut förutsättningslöst, går tills man känner att även sinnet har stillat sig. Kanske utan mål, Stannar till på vägen och sitter en stund och bara är. Upplever det man har runt sig. Inte skyndar fram och klockar hur snabbt man går, hur många steg man tar, och funderar på hur fn man skall hinna med allt man skall göra efteråt etc etc
I början kanske man behöver gå längre innan man känner att det funkar. Tillslut kommer kroppen och sinnet att automatiskt gå ner i "batteri spar mood". Den lär sig att känna igen övningen, och blir mer följsam mao. Man kan inte stressa fram avslappning!
Och att slappna av är minst lika viktigt. För kroppen och hjärnan, som att stretcha musklerna efter ett träningspass.
Stress kan ge demensliknande symtomer. Det som är farligt med det är att det kan ge bestående skador på hjärnan. Om man inte tar det som en varningssignal, och gör något åt det. Gör man det så är det reversibelt. Kroppen Har en fantastisk förmåga att läka sig själv om man bara ger den förutsättningarna för det!
Dvs det går att vända.... med just avslappning och mindfulness. En liten stund per dag i början och du kommer att se att du blir mer och mer beroende av dessa stunder.. av att bara vara i nuet. Inte ständigt ligga flera dagar framför i sinnet, och behandla livet som det är en transportsträcka till något annat 😉
Glöm inte att vila!
Namasté
Kommentarer
Skicka en kommentar