Med bara några dagar kvar till Ramadan, är det en bra påminnelse.
Att fasta handlar väldigt lite om att just avstå från mat och dryck under den ljusa tiden på dygnet. Och mer om att komma närmare Gud.
Fasta finns i de flesta religioner, just som ett sätt att närma sig Gud.
Vi kan inte ge Gud något, för att visa vårt ärliga uppsåt i relationen. Men vi kan avstå från något för att närma oss honom.
När vi gör uppoffringar oavsett om det handlar om att fasta, eller ge bort av vårt överflöd, till dem som inget har.
Så händer det något i vårt inre, som skapar en närhet till dem vi egentligen är. Själar på genomresa för att lära oss saker.
I en värld som genomsyras av egoism och vinst intresse. När vi fastar eller ger till välgörenhet, så skalar vi av en liten del av vår egoism.
Bäst för Mig enligt det världsliga, är ju att jag får äta Vad jag vill när jag vill. Att det jag tjänar bara tillhör mig, att använda eller samla på hög.
Och vi glömmer så lätt att Inget egentligen tillhör oss. Varken livet eller ägodelar. Allt vi har har vi fått från Gud.
För att handskas varsamt med. För hur vi förvaltar våra liv och ägodelar, kommer vi en dag att få redogöra för.
Att ställa om fokus från det världsliga, till att fokusera på den andliga delen av oss själva. Är nyttigt att göra emellanåt, så man korrigerar kursen av och till. En s.k Andligrening.
Andliga "övningar" är som att kalibrera sin kompass.
Det finns en anledning varför fastan är en av Islamspelare.
Inte för att lägga ännu ett ok på oss, utan för att ge oss möjlighet att ta ut rätt kurs igen.
Så vi tackar Gud för att vi fått leva till att uppleva ännu en Ramadan. Och ser fram emot denna månad av andligrening, med glädje.
Kommentarer
Skicka en kommentar